fredag 28 december 2012

S.o.c.i.a.l.d.e.m.o.k.r.a.t.i.n



Har ni missat serien om Olof Palme som sänds på svt? 2 av 3 delar har visats... de finns på svtplay om ni inte sett dem. Sista delen visas 1 januari.
 
Då jag vuxit upp i ett socialdemokratiskt hem har Palme färgat min politiska bild, trots att han dog året innan jag föddes. Jag har fått höra talas om hans person både hemma, av Göran Persson och Mona Sahlin. Som hon sade i gårdagens program "jag gick med i Palme och blev sedan socialdemokrat". Jag kan förstå henne.
Enligt SIFO's väljarbarometer för december 2012 skulle 32,1 % rösta på S om det vore val idag. 28,2 % på M. Det Röd-Gröna blocket skulle regera, om de gick ihop som en allians. Men det är långt kvar till valet... vi vet fortfarande inte hur S ställer sig till V och Mp.
Vi vet inte vad som händer med C och Kd's plats i riksdagen och än har sossarna inte presenterat en hållbar plan.
 
Jag slås av många saker då jag ser på serien om Palme. Del 2 berörde åren 1969 till 1975.
Vilket annorlunda samhälle det var... Min bild är att Sverige ännu inte hade hunnit bli fullt så individualistiskt som det är idag. Människor verkade bry sig mer om varandra och sin omvärld. Allt handlade inte bara om mig utan mer om samhället som stort. Det var inte bara jag som var viktig, utan även mina medmänniskor. När väljarna gick till valurnorna gick man inte bara efter hur den egna situationen skulle förändras, utan efter vilken världsbild man hade.
Under en presskonferans i början av 1970-talet råder upprörd stämning. "75 000 människor är arbetslösa! Vad ska ni göra åt det?!" Palme svarar att den senaste mätningen visar på att 51 000 människor står utan jobb.
Idag är siffran (enligt SCB) 7,5 %. Det vill säga 376 000 arbetslösa individer
Världen har förändrats.  Under 1950 och 60 talen skapade sossarna flera reformer, som vi idag tar som självklara. Under de första femtio åren av 1900 talet hade högerpartiet sagt Nej till bland annat allmän olycksförsäkring i arbetet (1916), kvinnlig rösträtt (1919), åtta timmars arbetsdag (1923), sjukkassa (1931), A-kassa (1934), skolmåltider (1946) och barnbidraget (1947).
Hade det inte funnits en vänster i Sverige hade vårt land kunnat se mycket annorlunda ut idag. Under andra halvan av 1900 talet drev S igenom rätten till semester, 40 timmars-veckan, fri sjukvård och möjligheten till förtidspension. Allt ihop har M röstat nej till.

1958 fick S ensamt 50 % av rösterna. De har byggt det här landet. Givit svenska folket de rättigheter som vi är världskända och beundrade för. Det gör mig så innerligt ledsen att Alliansen de senaste sex åren förstört så mycket av den trygghet som tagit ett helt århundrade att bygga upp.
Vårt samhälle styrs inte längre av solidaritet och omtanken om andra. 500 kronor extra i plånboken verkar vara mer värda än en värdig sjukvård åt sjuka, en kvalitativ skola år barnen och en trygghet på våra gator. Sedan Reinfeldt tog över som statsminister har  
A-kassan sänks, utförsäkringarna ökat, sjukpenningen minskat och klyftorna har ökat.
Det var inget han skymfade med. Det är en medveten strategi som Alliansen har genomfört. Fyra jobbskatteavdrag har drivits igenom, vilket främst gynnat de som tjänat mest. De har även fått mest glädje av att förmögenhetsskatten slopats samt att fastighetsskatten sänkts kraftigt. Det är även dem som gör ytterligare avdrag på skatten för att få sina villor städade, barn hjälpta med läxorna, drinkar blandade och smutstvätten tvättad.
Mellan 2007 och 2012 har över 3000 barn vräkts från sina hem (expressen)! Barnfattigdomen ökar. Sjuka människor tvingas att leva på socialbidrag och som sjuksköterska blir jag helt förtvivlad över att se hur sjukvården bara monteras ner och ner! Men Alliansväljarna har fått vad de efterfrågat.
Reinfeldt lyckades lansera De "nya" moderaterna. Men hur nya är dem? Enligt mig; samma gamla högerparti som de varit under hela 1900-talet. Med samma nedriga syn på de svaga i samhället. Samma glöd till att göra skillnad på människor som har och inte har.

När jag hör Palme prata så slås jag av tanken att han verkligen hade behövts idag.
En pariledare som pratar om ideal, drömmar, idéer och framtiden. Som ville öppna upp sitt parti. Som hävdade att om man inte blickar utåt och pratar med människor, så är man dömd att förlora. Som inte var så förbannat medietränad. Som sa som han kände. Utan att tänka så himla mycket innan.
Löfven var är du? Var är dina idéer?! När ska vi få höra om dina framtidsvisioner?!
KLIV FRAM!



Att vara för alla männisors lika värde, att sträva efter ett jämlikt och solidariskt samhälle,
är inte det samma som att vilja se hela landets befolkning på bidrag! Jag säger det igen... socialdemokratin, tillsammans med fackföreningsrörelsen, byggde det här landet. Skapade världens främsta ekonomi. Ett av världens tryggaste länder. Dagens socialdemokrater behöver visa svenska folket att det är den röda vägen fram som fungerar... som får ett samhälle att blomstra. Solidaritet är inte flum, det är framtiden!

/Emelie



 


 
 
 


2 kommentarer:

  1. Och så hittade jag dig! bland en värld av bloggar. du som alltid sa att du aldrig skulle kunna tänka dig att starta en blogg, så finns du här... med ett litet hopp om att kanske hitta dig så sökte jag efter "emelie loden blogg" på google och hittade dig här. jag har läst lite i din blogg emelie och tårarna har runnit konstant undertiden. av glädje. och av sorg. så mycket som jag missat i ditt liv. du jobbar med det som du vill, något som du brinner för, du är förlovad/gift och framförallt så ska du bli mamma. jag är så stolt över dig, min fina gamla vän. så otroligt stolt och är så lycklig för din skull. nu rinner tårarna igen...
    jag trodde inte jag skulle hitta dig här, men när jag väl gjorde det så kunde jag inte låta bli att lämna en kommentar. jag vill ju att du ska veta att jag saknar dig något så enormt. skickade ett mail till dig för ungefär 2 månader sedan. till din gamla mail, eller ja den enda mailen jag har till dig. jag vet inte om du någonsin fick det, då jag aldrig fick något svar. vill bara att du ska veta det. om du någon gång får för dig att skriva, så finns jag trots allt kvar. susanna.877@hotmail.com

    / sanna

    SvaraRadera
  2. Det här är ett av de allra bästa blogginlägg jag nånsin läst!

    *applåderar*

    SvaraRadera